vardagligt

Jag var helt jävla slutkörd efter studenten som självklart var HUR BRA SOM HELST. Vill alltid hoppa på flak, äta herrgårdsmiddag, dricka öl vid en dånande älv och dela ut kärleksförklaringar och vi är så himla bra-kramar till alla man träffar. 

från grannlandet i väst del 3.

Andra gången under resan vi såg solen titta fram for vi till en milslång sandstrand då det var ebb och havet låg långt ute.

Vi fyllde fickor och påsar med fina saker som de här.

Såg även till att fotografera estetiska mönster på havsbottnen.

Efter ett tag hittade mamma ett alldeles intakt blålila krabbskal som såg obehagligt levande ut. Vi transporterade hem det i ett gammalt mjölkpaket och har nu ett krabblik liggande i köket.

En väldigt liten del av vår imponerande snäcksamling.

Och eftersom det bara var halva boden som var ombyggd så var resten proppfylld med fiskegrejer som var otroligt roligt att gå omkring och titta på.

I taket hängde nät men också en uråldrig roddbåt.

Avslutar denna resa med en MYSIG, men suddig och ocharmerande syskonbild på mig och Johan, bästa bästa lillebror.

från grannlandet i väst del 2.

Nationaldagen i Norge är som skolavslutning, valborg och kungligt besök i ett. Orkester följt av alla som bor på hela ön paraderade runt runt i centrum. Vi gick där och pratade tyst så de inte skulle få reda på att tre svenskar infiltrerade deras frihetsfirande.

Jag kände mig fruktansvärt utanför som inte var klädd i en bunad.

Vi tog en promenad efteråt bland husen och kullarna där vi bodde.

Kullar, fjäll osv. Det sög att vädret alltid var mulet men så var vi också på en ö omgiven av Atlanten.

Mammas kompis hund när vi blev bjudna på världens fetaste nationaldagsmiddag där vi var blandade norrmän, svenskar och danskar. Ibland blev det så högljutt och glatt att ingen förstod vad någon sa men det spelade ingen roll alls. Johan blev erbjuden vin eftersom han tydligen såg så himla stor ut. Kände mig kränkt som storasyster och mindes den gången då en kvinna trodde han var min pojkvän. Kul det här när småbröder växer om en. 

Nästa dag bestämde vi oss för att bestiga några fjäll. Här är utsikten från fjäll nr. 1.

Efter fjäll nr. 2 som var ENORMT. Dog av den tunna luften men kände tydligen att efter en timlång klättring uppför måste jag ta en bild på mitt fräkniga och flåsiga ansikte. 

Någon av dagarna då vi åt frukost. Inser nu att allt hamnar huller om buller, men eftersom jag bestämmer så struntar jag i det och suddar bort datumen och gör det till vilka dagar som helst.

Efter denna frukost gjorde vi oss i ordning för ett par timmar vid stranden, fortsättning följer i Norge nr. 3

från grannlandet i väst

Var i Norge och såklart kan man inte komma därifrån utan att ha fotat natur, natur och ännu lite natur. Säger det med varnande röst för lite stämningsfulla windowsbakrund-artade motiv.

Vi började resan med att köra bil tvärs genom den skandinaviska halvön, över fjäll och genom fjordar.

Vi hittade en liten kulle att kapplöpa uppför mitt i tallskogen någonstans innan Lycksele, där allt består av skogskogskogHUSskogskog. Kul det där med inlandet alltså....

 Åt pastasallad i Tärna, vi hade currysås så hela bilen ångade curry i minst tio mil.

Efterlängtad gräns där det var fruktansvärt ljust av all snö = Johan sa att han vägrade vara med på bild om han inte fick låna mina solglasögon. Här är vi i alla fall turistigt placerade framför GRÄNSEN. Tycker ändå gränser är coola, det är något med känslan att man på några meter är någon helt annanstans på ett lite mindfuck-vis.

Mulet väder och en av alla enorma bergknösar. Norsk hastighetsskylt dessutom, HÄFTIGT.

 Några utländska älgar. Ser likadana ut men ändå.

Färjeläget vid Brønnøysund där en av mina lärare oväntat nog bott. Fick ett världen-är-liten-ögonblick innan jag insåg nej, världen är inte liten Norge är det. 

På kvällen var det solnedgång och några får betade på ett stenigt berg som stack ut i vattnet. 

Havet var spegelblankt och vi gick om kring i timmar som för att inandas idyllen med varenda por, tillslut insåg vi att även om solljuset visade knappt sju var klockan ändå framemot ett.

Nästa dag var søttende mai, men det blir nästa inlägg. 

Ps. Skäms för att jag är sämst på det här med kontinuitet.