enfin: les photos de honfleur

Nu har jag landat i Umeå och sakta, men säkert ställt om mig till snö och vinterjacka. Tänkte givetvis att det då är hög tid att visa upp lite bilder från mina franska äventyr den senaste månaden.

Började min semester genom att åka till Göteborg där vi bodde mitt i smeten, högt upp och med en utsikt att dö för från varenda fönster. Vi hade sol varenda dag och hann med både Slottsskogen, pingviner, Haga och Gunnebo slott. Plus en hel massa till såklart.

Och det var enda bilden från Göteborg. Oups. Var för lat för att ladda kameran så här är ett gäng citronmacarons Albin och jag bakade under de första dagarna i Paris. Annars njöt vi av vårvärmen medan jag guidade runt i staden och kände mig alldeles vårrusig och kär.

Sedan bar det raskt iväg till Honfleur i norra Frankrike precis vid havet där det veckan till ära hade varit snökaos. Bussen som skulle ta oss från tågstationen i grannstaden var inställd så vi packade in oss i en taxi med en annan madame och sneglade på en allt högre tickande taxameter.

Fint som tusan var det dock och vår lägenhet som låg mitt i byn hade snedtak, korsvirkeväggar och utsikt över Honfleurs takåsar. Nästan på gränsen till löljigt romcom-sött vilket gjorde att den lätta snöstormen och opraktiska taxiresan glömdes bort.

Vädret skärpte till sig och vi kunde börja strosa runt på riktigt. Albin hittade en karta med utmarkerade utkiksplatser och promenadstigar. 

Båtar i fönstren, såklart.

En farbror vi stötte ihop med kanske två gånger till och insåg hur pyttelitet det faktiskt var. 

Eftersom snön var chockartat märklig för den här tiden på året blommade träd och buskar för fullt ändå. Såg lite avigt ut med snötunga grenar där sköra små blommor tittade fram.

Jag var glad trots allt vatten som läckte in i skorna där jag tillslut riktigt kunde känna hur det sipprade mellan tårna. Nödlösningen blev plastpåsar som extrasulor vilket jag varmt rekommenderar till alla som har ett par trasiga docs i slaskväder.

Lite mer fönster.

Och åh. Hela byn var sådär surrealistiskt pittoresk och fin att jag för varje steg kände hur jag dog gullighetsdöden. Med lågsäsong på turister hade vi dessutom gatorna för oss själva och kunde strosa runt och känna att det nästan var lite som på film ändå. Ska göra ett till inlägg med ännu fler bilder så ge inte upp hoppet om denna blogg!!

kanske det bästa denna vår

Klicka på bilderna för källa.

Kan nästan inte tänka på något annat än att jag och Albin ska åka till Honfleur i Normandie i mars. Det kommer bli helt otroligt jävla underbart och det känns nästan som att hjärtat brister av längtan. Tittar på bilder och läser om staden som är ett litet idylliskt fiskessamhälle dit franska impressionister åkte för att måla båtar i vackert ljus eller promenera mellan de smala vindlande tegelhusen. Vi ska äta mängder av god fisk, dricka calvados (äppelbrännvin) eftersom Honfleur ligger i den delen av Normandie, titta så långt vi kan över Engelska kanalen och kura ihop oss under ett paraply då det regnar nästan varenda dag.

Bara 52 dagar kvar nu.

nu blir det mycket på en gång

Sitter här och inser att det finns shitloads att berätta om den senaste veckan, men att dokumentationen varit under kritik. Min mobilkamera är sämre än sämst så här har jag blandat mina pixliga bilder med några av Linnéas en aning mindre pixliga.

Börjar på onsdagen då Malin skickade ett sms där det stod att det spelade ett svensk band på pop in ikväll och trots 11 timmars arbetsdag kände jag att inte kan man tacka nej till öl, dans och vänner. Sagt och gjort möttes vi upp där jag, Linnéa, Josefine, Josefin och Malin med happy hour-öl framför oss på  ett bord som vi råkade dela med några till svenskar som på kuppen var bandets barndomsvänner. 

Vi hoppade oss sedan svettiga i källaren tillsammans med betydligt mindre dansanta fransoser till vad som skulle kunna kallas lite brittpop-indie fast från Örebro. Efteråt lärde vi känna dessa trevliga pojkar lite bättre och blev bjudna på mer öl eftersom de ändå fick allt gratis och de tyckte att vi hade dansat så jävla bra. Vi tillbringade kvällen på ute på trottoaren och i mjuka soffor diskuterande Paris värdelösa utbud på fyllekäk och nattmat, isbjörnar i Kanada och som alltid det ofrånkomliga ämnet dialekter eftersom alla här tycker jag pratar precis som man bör göra då man kommer från Norrland. Löjligt.

Och efter att ha blivit lovad sängplats hemma hos Malin, men metron slutat gå efter klockan ett erbjöd sig pojkarna att dela pop ins källare med oss och instrumenten. Jag fick dela kudde och vi försökte få de slitna persiska mattorna att bilda en någorlunda bekväm sovplats vilket ömma muskler och få timmars sömn nästa morgon sedan visade sig inte hade fungerat. Malin och jag tog oss tillbaka hem nästa dag tillsammans med morgonpendlare medan pojkarna fortsatte mot Hamburg och fler gratis barer och källarspelningar.

Denna lördag drack Linnéa, Josefin och jag öl och vin hemma hos Malin i Ivery. Fick för oss att göra yogaövningar och jag tror att jag nästan knäckte ryggen vid kamelen. Höger bild (plus en massa fler) förevigades av Linnéa via hennes instagram HÄR. 

Hon och jag hoppade mitt i natten in i en fotoautomat vid Madeleine och till höger har vi en av de finaste höstdagarna någonsin förevigad under en av mina promenader i bästa Bois de Vincennes. 

Vill även påminna i detta inlägg om att jag självklart gör en himla massa andra saker förutom att dricka öl och vara ute till klockan sex på morgonen. En dag här spontangick jag in på Louvren och passerade i det närmaste alla tavlor Karin visade oss under kultur- & idéhistorian. Lite roligt och surrealistiskt sådär. Och igår var familjen och jag på Versailles där salle des glaces var helt andlöst vackert även om den täta folkmassan gjorde upplevelsen en aning mindre rolig.

Igår var även dagen jag joinade en kör och sedan mina aktiva år under mellanstadiet hade jag nästan glömt hur förbannat roligt det är att sjunga flerstämmigt. Dessutom övade vi in I will med Radiohead i stället för klassiskt kyrkliga sånger vilket passar mig mycket mycket bättre. Är lite kär i Paris för närvarande och tycker att tiden till i slutet av månaden kan skynda sig lite eftersom både mamma, Johan och Lell kommer och hälsar på. Det är absurt hur mycket jag saknar dem.

tvättar två dagars smink och masserar ömma fötter

Är hemma efter nästan två dygn ute på Paris gator. Drog till festivalen we love green där jag hittade två vänner som liksom jag kände att klättra över en stenmur och avslappnat planka förbi en vakt var en fenomenal idé. Såg James Blake innan det blev dags att köpa vin i återvinningsbara plastmuggar och sedan följa ett gäng fransoser runt bland trånga barer. Missade inte så oväntat min sista metro hem men fick sova hos min nya vän Linnéa i hennes fina och trånga vindsrum. 

Idag drog jag med henne på en picknick i parc des buttes chaumont med ett gäng trevliga människor innan vi kände för en favorit i repris för att höra Beirut. Förbannar det faktum att jag inte har några bilder alls från denna makalöst fantastiska helg och känner att nu är prio nr ett att köpa en bra liten diggi jag kan ha med mig vart jag än går.

Observera vimplarna i bakgrunden som ingår i planen att göra rummet en aningen mer personligt. Tycker de hänger bra och piffigt över min säng nu.

nu kommer bilder från bretagne

Detta var huset där jag bodde. En stenmurad, fransk idyll med klarblå fönsterluckor.

Här ser man bitar av byn under en av mina promenader längs med klipporna och havet. Fanns bänkar lite överallt där det oftast satt skäggiga gubbar med pipa och en tidning.

 St Guénolés gatukonst var penselmålade hamn-motiv. Kändes inte spec thug life.

 Gick till hamnen där ingen som är rädd för fåglar ska hänga.

 Detta var min livsnjutarmur. Åt en crêpe köpt av mycket snygg fransos.

Har sen jag kom tillbaka haft det så himla roligt. Träffade Ella på fredag och sov över i hennes feta lägenhet norr om Montmartre, drog på second-hand-rundor och åt camembert i jardin du luxembourg samtidigt som vi iakttog parkpolisernas ihärdiga visselpipor varje gång någon besteg gräset.

Idag blev det en brunch hemma hos Maja, Leopold och Unni i deras nya lägenhet i 17e. Åt så jävla mycket och länge med gött sällskap innan vi drog till en marknad några kvarter bort. Där var det en hejvild blandning mellan mögliga madrasser och skabbiga stringtrosor till affärer med äkta chanel-klänningar och antika benproteser för 1056€. 

Är nu tillbaka i hemmets trygga vrå och ska i morgon börja de första riktiga schemalagda veckorna. Håller tummarna på bra flyt och förhoppningsvis mer saker att hitta på med de nya fd umeborna jag träffat. Känner mig på gränsen till en igel men vändesperation har sina uppoffringar på vett och etikett.

en mycket oväntad dag

Denna dag började med att jag i panik hoppade upp ur sängen och bara sprang in i köket för klockan som jag tänkt skulle vara kring nio visade kvart över tio och jag tänkte shit shit shit nu kommer mormorn officiellt utse mig till sämsta au pairen någonsin. Men icket! Uppenbarligen måste hon pratat med sin dotter i Paris som påmint henne om att jag ej är en slavarbetare utan en person som vill ha SEMESTER så jag sa tack och bock till ännu en ledig dag. 

Strosade ner till bokkafét, satte mig och skype:ade lite med Filippa då en kvinna som kommit in tidigare och stått vid disken och pratat med mannen som äger detta ställe kom fram till mitt bord. Efter lite excuse moi, pardon och bonjour räcker hon mig denna bild:

OCH DET ÄR JU JAG!!??? 

Hon fortsätter prata (på franska såklart) och säger att hon är tecknare och visar lite vykort som finns försäljning. Det visar sig att under mitt samtal med Filippa hörde hon på melodin och några ord som tack och hej att jag var svensk och berättar då att en av hennes arbetsgivare bla är DN. Hon frågar var jag bor i Sverige osv osv och innan hon går kindpussas vi och säger EIDOO (=hejdå à la franskt uttal). Kvar står jag och känner VAD I HELA FRIDEN???? Och nu har hon lämnat en liten lapp med svenska fraser så ägaren säger ej ej varje gång jag kommer in med ett så otroligt gulligt uttal att jag inte kan låta bli att le.

Min eftermiddag avrundade jag sedan, då mitt lilla ställe stängde för lunch, med en crêpe au chocolat på en stenmur framför en ljusblå, skummande atlant och kände att hur jag än vrider och vänder på detta så är det ett mycket filmiskt och ganska så väldigt nypa-sig-i-armen-stund. 

HEJ VÄRLDEN

Ok denna sekund är jag helt överväldigande lycklig och anledningen till det stavas internet. Denna vecka har varit fruktansvärd blandat med stört fantastisk i en hemskt rörig blandning. Har hemlängtan och huvudvärk och behöver vissa gånger stänga in mig på en toalett för att tårarna bara vägrar sluta rinna. 

Kombinationen av att ha tre barn springande runt mig hundra timmar om dygnet som dessutom börjar testa mina gränser och rent ut sagt kan vara överjävligt jobbiga (kan dock viska satans jävla ungjävlar utan att någon tycker jag är en grym barnhatare), BARA höra franska och ha noll privatliv har gjort mina tårkanaler enormt känsliga.

Så idag säger jag HEJ till cyberspace och dricker min orangina på världens mest lilla idylliska bokhandel-kafé-bibliotek jag sprang på under en extra lång promenad runt Saint Guénolé (länkar en bild på hur det ser ut eftersom kamerasladden är kvar i Paris) där böcker täcker alla väggar och stolarna har nedslitna lädersitsar.

Åerkommer med mer dagliga uppdateringar för sammanfatta saker kräver mycket text och det orkar ingen läsa igenom. 

långhelgsledig

Drar till fjällen med linnea, min partner in crime, för en långhelg bland ingenting annat än fantastisk natur, tältnätter och värkande ryggar och fötter. Åker tidigt, tidigt i morgon bitti och är helt otroligt peppad. Fjälly nästa förfan.

från grannlandet i väst del 3.

Andra gången under resan vi såg solen titta fram for vi till en milslång sandstrand då det var ebb och havet låg långt ute.

Vi fyllde fickor och påsar med fina saker som de här.

Såg även till att fotografera estetiska mönster på havsbottnen.

Efter ett tag hittade mamma ett alldeles intakt blålila krabbskal som såg obehagligt levande ut. Vi transporterade hem det i ett gammalt mjölkpaket och har nu ett krabblik liggande i köket.

En väldigt liten del av vår imponerande snäcksamling.

Och eftersom det bara var halva boden som var ombyggd så var resten proppfylld med fiskegrejer som var otroligt roligt att gå omkring och titta på.

I taket hängde nät men också en uråldrig roddbåt.

Avslutar denna resa med en MYSIG, men suddig och ocharmerande syskonbild på mig och Johan, bästa bästa lillebror.

från grannlandet i väst del 2.

Nationaldagen i Norge är som skolavslutning, valborg och kungligt besök i ett. Orkester följt av alla som bor på hela ön paraderade runt runt i centrum. Vi gick där och pratade tyst så de inte skulle få reda på att tre svenskar infiltrerade deras frihetsfirande.

Jag kände mig fruktansvärt utanför som inte var klädd i en bunad.

Vi tog en promenad efteråt bland husen och kullarna där vi bodde.

Kullar, fjäll osv. Det sög att vädret alltid var mulet men så var vi också på en ö omgiven av Atlanten.

Mammas kompis hund när vi blev bjudna på världens fetaste nationaldagsmiddag där vi var blandade norrmän, svenskar och danskar. Ibland blev det så högljutt och glatt att ingen förstod vad någon sa men det spelade ingen roll alls. Johan blev erbjuden vin eftersom han tydligen såg så himla stor ut. Kände mig kränkt som storasyster och mindes den gången då en kvinna trodde han var min pojkvän. Kul det här när småbröder växer om en. 

Nästa dag bestämde vi oss för att bestiga några fjäll. Här är utsikten från fjäll nr. 1.

Efter fjäll nr. 2 som var ENORMT. Dog av den tunna luften men kände tydligen att efter en timlång klättring uppför måste jag ta en bild på mitt fräkniga och flåsiga ansikte. 

Någon av dagarna då vi åt frukost. Inser nu att allt hamnar huller om buller, men eftersom jag bestämmer så struntar jag i det och suddar bort datumen och gör det till vilka dagar som helst.

Efter denna frukost gjorde vi oss i ordning för ett par timmar vid stranden, fortsättning följer i Norge nr. 3

från grannlandet i väst

Var i Norge och såklart kan man inte komma därifrån utan att ha fotat natur, natur och ännu lite natur. Säger det med varnande röst för lite stämningsfulla windowsbakrund-artade motiv.

Vi började resan med att köra bil tvärs genom den skandinaviska halvön, över fjäll och genom fjordar.

Vi hittade en liten kulle att kapplöpa uppför mitt i tallskogen någonstans innan Lycksele, där allt består av skogskogskogHUSskogskog. Kul det där med inlandet alltså....

 Åt pastasallad i Tärna, vi hade currysås så hela bilen ångade curry i minst tio mil.

Efterlängtad gräns där det var fruktansvärt ljust av all snö = Johan sa att han vägrade vara med på bild om han inte fick låna mina solglasögon. Här är vi i alla fall turistigt placerade framför GRÄNSEN. Tycker ändå gränser är coola, det är något med känslan att man på några meter är någon helt annanstans på ett lite mindfuck-vis.

Mulet väder och en av alla enorma bergknösar. Norsk hastighetsskylt dessutom, HÄFTIGT.

 Några utländska älgar. Ser likadana ut men ändå.

Färjeläget vid Brønnøysund där en av mina lärare oväntat nog bott. Fick ett världen-är-liten-ögonblick innan jag insåg nej, världen är inte liten Norge är det. 

På kvällen var det solnedgång och några får betade på ett stenigt berg som stack ut i vattnet. 

Havet var spegelblankt och vi gick om kring i timmar som för att inandas idyllen med varenda por, tillslut insåg vi att även om solljuset visade knappt sju var klockan ändå framemot ett.

Nästa dag var søttende mai, men det blir nästa inlägg. 

Ps. Skäms för att jag är sämst på det här med kontinuitet.