enfin: les photos de honfleur

Nu har jag landat i Umeå och sakta, men säkert ställt om mig till snö och vinterjacka. Tänkte givetvis att det då är hög tid att visa upp lite bilder från mina franska äventyr den senaste månaden.

Började min semester genom att åka till Göteborg där vi bodde mitt i smeten, högt upp och med en utsikt att dö för från varenda fönster. Vi hade sol varenda dag och hann med både Slottsskogen, pingviner, Haga och Gunnebo slott. Plus en hel massa till såklart.

Och det var enda bilden från Göteborg. Oups. Var för lat för att ladda kameran så här är ett gäng citronmacarons Albin och jag bakade under de första dagarna i Paris. Annars njöt vi av vårvärmen medan jag guidade runt i staden och kände mig alldeles vårrusig och kär.

Sedan bar det raskt iväg till Honfleur i norra Frankrike precis vid havet där det veckan till ära hade varit snökaos. Bussen som skulle ta oss från tågstationen i grannstaden var inställd så vi packade in oss i en taxi med en annan madame och sneglade på en allt högre tickande taxameter.

Fint som tusan var det dock och vår lägenhet som låg mitt i byn hade snedtak, korsvirkeväggar och utsikt över Honfleurs takåsar. Nästan på gränsen till löljigt romcom-sött vilket gjorde att den lätta snöstormen och opraktiska taxiresan glömdes bort.

Vädret skärpte till sig och vi kunde börja strosa runt på riktigt. Albin hittade en karta med utmarkerade utkiksplatser och promenadstigar. 

Båtar i fönstren, såklart.

En farbror vi stötte ihop med kanske två gånger till och insåg hur pyttelitet det faktiskt var. 

Eftersom snön var chockartat märklig för den här tiden på året blommade träd och buskar för fullt ändå. Såg lite avigt ut med snötunga grenar där sköra små blommor tittade fram.

Jag var glad trots allt vatten som läckte in i skorna där jag tillslut riktigt kunde känna hur det sipprade mellan tårna. Nödlösningen blev plastpåsar som extrasulor vilket jag varmt rekommenderar till alla som har ett par trasiga docs i slaskväder.

Lite mer fönster.

Och åh. Hela byn var sådär surrealistiskt pittoresk och fin att jag för varje steg kände hur jag dog gullighetsdöden. Med lågsäsong på turister hade vi dessutom gatorna för oss själva och kunde strosa runt och känna att det nästan var lite som på film ändå. Ska göra ett till inlägg med ännu fler bilder så ge inte upp hoppet om denna blogg!!

en trasig dator

HEJ!

Anledning till denna fullstandiga och kompletta dodstysnad som infunnit sig pa min lilla blogg beror pa en incident jag helst vill halla hemlig pga pinsamt jobbig klantighet fran min sida. Summan av kardemumman av denna *handelse* blev att min dator behovde lamnas in i Goteborg pa lagning dit jag spontanakte en vecka for att halsa pa min fruktansvart saknade Albin.

Mitt lov har varit tipptopp och faktiskt finns det tonvis med bilder fran speciellt Normandie och den lilla fiskebyn vi bodde i. Lovar och svar att allt ska finna sin vag in pa denna blogg i sinom tid da jag sitter med min dator i knat och kan ladda in alla finfina foton.

Till Sverige kommer jag forsta veckan i april sa dessa knappa fjorton dagar ska ga at till att krama barnen, mina vanner och saga hejda till ett varigt Paris.

Ha det bra sa lange et à bientôt!

och så är halva februari förbi

Man kan då kanske undra vad dessa dagar fyllts med! Förutom födelsedagsfirande för Júlia och flera andra sena nätter med ett gäng spanjorer och fransoser och en massa nyupptäckta ställen, kebab klockan fem på morgonen och promenader i Montmartre är jag helt nerkärad i Twin Peaks och bävar inför att andra och sista säsongen snart är slut. Special Agent Cooper är en av mina favoritkaraktärer någonsin.

Men i övrigt har jag:

Känt mig djup och romantisk med lite blomster i håre.

Haft väldigt allvarliga diskussioner med Albin på google-versionen av skype som fungerar miljontals gånger bättre än originalet. Franskt internet är löjligt dåligt i jämförelse med Sveriges och dessutom hjälper det inte att mitt rum ligger precis under takbjälkarna i detta hus.

Fast ne. Vi tittar på Darinvideos och jag gråter av skratt. Älskar google förutom deras FRUKTANSVÄRT töntiga namn google hangouts. Alltså.....hangout? Kommer aldrig bli en grej att säga. Aldrig.

Men i morgon hörrni alla!! Då är det inte bara rosorna och sliskchokladens dag, utan även dagen då Pappa, Margareta och Johan sätter sina fötter på fransk mark. Det är helt otroligt vad roligt det ska bli. Har så många bra saker planerade! Tänker att någon gång ska allt det skrivas ned och fotas till en fin liten Parisguide till alla kloka människor som vill besöka denna stad.

Ska förresten sluta uppdatera här i så konstiga vågor. Mer kontinuitet osv.

malade et fatigué

Både igår och idag har det varit vårjackeväder här i Paris med runt tio grader! Helt fantastiskt! Får två tummar upp. 

Men kan tyvärr ej glädjas till hundra procent eftersom jag har huvudvärk och känner det som att min hjärna är alldeles lös och trillar omkring så fort jag rör huvudet. Uppskattar inte att det är onsdag och elva timmars arbete i sträck, men *gör det bästa av situationen* och har bakat tigerkaka med barnen och ska snart ställa mig och steka ett tjugotal crêpes innan vi beger oss mot lekparken i denna värmebölja.

sjukhelg

Blev dunderförkyld i helgen, så denna fredag i stället för att fortsätta vidare från Linnéas lägenhet med fyra fantastiskt trevliga spanjorer, Josefin och Linnéa satte jag mig på sista métron hem för att försöka sova bort min huvudvärk. Det fungerade tyvärr inte utan jag vaknade på lördag morgon med ännu värre dunkande i skallen, men också med halsmandlar som tennisbollar och rinnande näsa. Inte så kul kände jag, men svalde några piller och mötte upp Linnéa, Maike och Tyra utanför Muséum National d'Histoire Naturelle.

Vi fotade en massa för byggnaden var fantastiskt fin även om jag inte har en enda bild på den? Illa. De uppstoppade djuren och alla skelett kom hur som helst nästan i andra hand i jämförelse.

En stor dino.

Och en ledsen säl som låg helt ensam på golvet.

Sedan åkte jag hem i Parisskymningen.

Och i går tågade jag tillsammans med 125 000-400 000 andra fransmän som också tycker att all kärlek ska ha samma rättigheter. Det var helt spektakulärt och kändes som en blandning av karneval och festival. Fantastiskt roligt med andra ord.

galette des rois och onsdagsöl

Har i veckan ätit farligt mycket galette des rois som är en fransk tradition i stil med semlor i Sverige. Till minne av de tre vise männen äter man en frasig tårta med mandelfyllning där en fève är gömd lite som mandel i gröten. En fève är i detta fall en liten porslinsfigur i form av lite vad som helst; nallebjörn, åsna, Asterix, en romare osv osv det finns absolut inget tema. När någon sedan har lyckan att hitta den i sin bit får personen en krona och kröns till kung eller drottning och måste välja sin medregent bland de som sitter till bords. Hela januari består tydligen av att fransmännen äter kopiösa mängder av denna tårta vilket inte är mig emot eftersom den smakar fantastiskt gott.

I onsdags var jag, Josefin och Linnéa på en bar vid namn Le Piano Vache i 5e. Himla mysigt även om det var Soir Gothique och musiken var vansinnigt skränig, men på måndagar har de tydligen jazz på schemat vilket passar miljön bättre. Lokalen var nämligen precis så dunkel och mysig som man vill att en parisisk grändbar ska vara med steniga väggar tapetserade med tusentals affischer. Brokiga möbler och bord stod inklämda lite hur som helst där studenter trängdes med sina ölglas och bokhögar. Trevligt ställe. 

kanske det bästa denna vår

Klicka på bilderna för källa.

Kan nästan inte tänka på något annat än att jag och Albin ska åka till Honfleur i Normandie i mars. Det kommer bli helt otroligt jävla underbart och det känns nästan som att hjärtat brister av längtan. Tittar på bilder och läser om staden som är ett litet idylliskt fiskessamhälle dit franska impressionister åkte för att måla båtar i vackert ljus eller promenera mellan de smala vindlande tegelhusen. Vi ska äta mängder av god fisk, dricka calvados (äppelbrännvin) eftersom Honfleur ligger i den delen av Normandie, titta så långt vi kan över Engelska kanalen och kura ihop oss under ett paraply då det regnar nästan varenda dag.

Bara 52 dagar kvar nu.

fredagens falafellunch

Började dagen med att äta frukost tillsammans med Albin. Träffade sedan Linnéa för ännu en av de bästa Paristraditionerna nämligen falafellunch på ett av mina favoritställen i denna stad; L'As Du Fallafel i Maraiskvarteren. 5,50€ kostar det att äta en bit av himlen. Hur himla värt som helst.

Vi kikade lite i våra favoritaffärer efter att ha suttit en stund på en bänk vid Place des Vosges och smält maten. 

Sedan for jag hem och ut på en joggingtur runt sjön. Kändes megaskönt att bara behöva dra en collegetröja över min vanliga t-shirt och inte ens vara i närheten av att frysa. Tycker nästan om januari här i Frankrike.

nedräkningen står på 34 och 55

Tycker om att min absolut mysigaste tröja har en hel himla oas som mönster.

Annars har jag ett tips på en strålande dokumentär alla borde kika på. Kings of Pastry heter den och handlar om en fransk bakverkstävling vid namn Meilleur Ouvrier de France. Man får följa tre bagare och deras åratals långa förberedelser inför detta mästerskap. Fantastiskt mycket vackra bakverk och hur spännande som helst. HÄR finns den att streama och del två syns i sidomenyn.

onsdagskvällen

Denna kväll mötte jag upp Linnéa på Châtelet för att åka mot Jardin de Luxembourg för mitt emot skulle en ruskigt mysig jazzbar ligga. På vänster sida om dörren fanns ett litet crêpe-fönster som på så många andra ställen i Paris. Tycker det är himla fint.

Efter att vi gått ner för den svängda trappan och satt oss vid ett perfekt bord i källaren kikade vi i menyerna där priserna för första gången uppenbarade sig för oss. 17€ för en Carlsberg på flaska. Helt stört tyckte vi, men räknade ut att det var pga livemusiken de tog så vanvettigt mycket betalt. Diskret smög vi dock tillbaka ut i ett dimmigt Paris och bort från den flotta jazzkällaren.

Vi misströstade ej utan drog till Ufo, ett av våra bättre och billigare ställen i 11e arrondissementet vid métro Parmentier. Drack en öl var och kände lite höstnostalgi då det var ett av förra årets bästa vardagsnöjen. 

Ska dock fortsätta upptäcka Paris jazzställen då jag tror att det finns en hel del små mysiga barer med billigare öl och minst lika bra musik. Får återkomma med tips på det senare.

min tisdagskväll

Äter ett perfekt kokt ägg med svensk randig kaviar (såklart) och pratar i skype med Albin. Funderar på att kanske pröva vardagsblogga lite mer, det är ju som ändå roligare när det händer saker här oftare än en gång varannan vecka. Och dessutom får jag ett välfyllt arkiv att kika tillbaka i, bara det är ju värt mödan.

lite tröstkarra

Tänker att smågodis är bra då man känner sig lite ledsen. Det och att äta spenatsoppa i Linnéas lilla chambre de bonne med bästa utsikten. Gjorde båda två i går och kände mig lite bättre till mods trots all nervositet inför att säga till familjen att jag återvänder till Sverige i april. Att lämna Paris efter åtta månader känns helt lagom, tror som inte att au pair-jobbet var riktigt skapt för mig, hur söta barnen än kan vara.

Håller i alla fall på med långa listor med saker att hinna göra innan jag rör mig tillbaka mot nordliga breddgrader och däribland står upptäcka jazzklubbar. Det är planen för onsdagkvällen och förhoppningsvis ska kameran också få följa med ut.

ett bildfattigt jullov

Om man får göra en topp tre-lista på bästa vintrarna är denna en tveklös vinnare. Har under mina två veckor hunnit åka skidor genom sagoskog, ätit underbart god mat och druckit normalstora koppar kaffe (gjorda i pressobryggare med exakt 4 minuters dragningstid för, enligt Albin, perfekt resultat), sett fantastiskt vackra Berättelsen om Pi, spelat pingis och lärt mig forehand samt pussats så mycket jag bara kunnat. Är vanvettigt glad även om 250 mil känns alldeles för långt bort, men tänker att tre månader kommer gå i rasande fart. Eller i alla fall nästan.

gammliaskogen

Bygger muskler som en annan elitidrottare ute i skidspåret och matchar dessutom stiligt ansiksfärg med mammas haglöfsanorak. Älskar dock känslan av träningsvärk i ljumskar och rygg efter att ha satt en ganska så ovan kropp i rörelse. Jag önskar att de kommande tio dagarna går omänskligt långsamt för än är jag inte less på att vara hemma.

jag är i mathafakking SVERIGE nu

Julgardiner, julstjärna och en tomteluveklädd bror. Tror inte jag kan bli lyckligare än i nuläget.

au révoir

Är trött som ett as efter alldeles för få timmars sömn igår då jag jobbade elva timmar och sen drack billiga happy hour-drinkar vid République med Linnéa och Josefin. Linnéa som i hjärta och själ är en ölperson kände sig extra festlig och beställde en Piña Colada som hon sedan satt och bittert hatade, vilket dock lystes upp av att servitören dedikerade sin kväll åt att fylla på vår chipsskål och att glasen faktiskt hade tjusiga sockerkanter i rosa.

Denna kväll har ägnats åt packning och hittills är det bara två saker som oroar mig:

1. Det är strejker (SOM VANLIGT) på rer b som ska ta mig ut till Challe. Vägrar bli stående med en transferbuss mitt ute i förorten. Så jävla typiskt fransk poltik.

2. Att min champagne på något magiskt vis ska explodera i min väska under flygningen. Har lindat två halsdukar plus en miljon plastpåsar runt. Säkerheten går alltid först.

Men trots tunga ögon och en tänkbar explosion känner jag mig såhär inombords.

13 timmar kvar.

l'automne à paris

Nu är det bara tre dagar kvar tills jag sätter mig på planet hemåt och det känns helt ofattbart bra. Bästa bästa Sverige som jag aldrig uppskattat så mycket som jag gör hundratals mil bort från dess gränser. Vi firar det med några (svingamla inser jag nu) bilder från när Lell bodde hos mig i ett par dagar och vi drack vin, gick på knäpp fest mitt emot Grand Palais och åt vansinnigt långa frukostar. Henne kommer jag också få återse precis som resten av mina fenomenala vänner. Saknar dem till döds.

Annars dricker jag kolossala mängder verveine-te och tittar på i det närmaste varenda program tillgängligt på svtplay (och förbannar upphovsrätt och dylik skit som gör vissa program otillåtna att streama från utlandet). Totalvägrar att vara sjuk då jag snart ska carpe varenda jävla sekund.