I MORGON KOMMER DE HIT

Och det firar vi med ett inlägg bara med bilder på två av mina bästa personer.

Titta bara så fina.

fredag

Den senaste veckan har inneburit exakt noll aktivitet med min kamera och den tid som inte spenderas med att jobba (typ ingen tid alls egentligen), dricka öl på olika barer eller promenera runt i Paris och köpa svindyrt kaffe tillbringas oftast med min stålgrå mac påslagen vilket resulterat i att photobooth hunnit samla på sig en hel del bilder. Tänkte att jag kunde visa lite.

Här äter jag. Tror ungefär häften av bilderna är på mig och mat eftersom jag av någon anledning tycker det är kul att fota då?? Till höger är jag nyss hemkommen från nattliga äventyr och måste balansera ut dans med FETT och SALT.

Det här var nog innan jag skulle ut på galej. Malin, Josefin och jag bestämde oss för att köra en utekväll enbart på barer. Vinkade dock av Josefin innan vi kom fram till vårt sista ställe där ett gäng fransoser bjöd in oss till deras bord vilket var himla trevligt. Jag satt mellan Simon en arkitektstudent och Benjamin framtida ingenjör som var barndomsvänner från Toulouse. De tvingade mig att bara prata franska, kände till familjen jag bor hos och lovade att ta med oss på billiga äventyr i Paris. Vi tackade och tog emot för när några lovar att visa sina alldeles speciella ställen kan man bara inte säga nej.

Typ i förrigår blev det svinkallt för första gången här. Har inte ens vantar med mig och pallar inte köpa nya, så mamma och Johan kunde inte komma mer lägligt. Saknar nämligen att gosa ner småfingrarna i norska ulliga tumvantar.

Sen avslutar vi med en rödflammig bild på en söndergråten jag. Låter alla gissa fritt vad som framkallade detta uppsvullna tillstånd, men några ledtrådar är: svtplay, 80-tal och manusförfattare gift med person med moomindialekt. 

Här är en länk till alla som inte förstod trots mina eminenta ledtrådar. SE DEN. Förmodligen det bästa som hänt svensk tv i år.

ett fredagsrecept

Jobbar lång dag denna fredag, men kakor har man alltid tid att baka. Här är ett recept på kanske de godaste chocolate chip cookies jag smakat.

Till ca 36 små kakor (eller 14 jättekakor) behövs:

4 3/4 dl vetemjöl (kan dock behövas någon msk extra)

1/2 tsk bakpulver

1/2 tsk salt (bara om smöret är osaltat, annars en pytteliten nypa bara)

2,5 dl smält och lätt ljummet smör

knappt 2,5 dl farinsocker

knappt 1 dl strösocker

1,5 msk vaniljsocker

1 ägg

1 äggula

3,5 dl hackad mörk choklad

Börja med att sätta ugnen på 160 grader om det är en varmluftsugn, lite högre ca 170-175 om det är en vanlig. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt i en egen liten skål. Rör sedan farinsocker, strösocker och smält smör till en lös liten röra. Vispa ner ägget, äggulan och vaniljsockret. Rör i vetemjölsmixen och häll sist ner den hackade chokladen. Tips är att röra med träslev mot slutet då degen blir småkakströg.

Klicka ut så stora smetbollar du känner för på ett bakplåtspapper och grädda i ugn för mindre storlek ca 10 minuter och kanske 15-20 minuter om de är megastora. Ta ut då kanten fått en fin ljusbrun färg. Svalna först någon minut på papperet och flytta sedan över dem till galler.

Klart!

det här med att planera framtiden

Precis som alla andra som nyss tog studenten har paniken över att inte veta vad som ska bli av ens liv kastat sig över mig miljontals gånger. Har inte vetat mycket mer än att jag kommer ha Paris som min stad i åtta månader till och sedan tänkt dra flyttlasset mot Uppsala. Idag insåg jag dock äntligen vad jag vill att hösten ska ägnas åt. Retorisk och litterär kommunikation.

I yrkesväg kan programmet leda till fantastiska arbeten som och inom:

-kulturjournalist

-redaktör

-bokmarknad

-kulturförvaltning

-skribent

-konsult

osv.

180hp, 3 år av mitt liv och en början på karriärinriktning. Känns förjävla härligt.

nu blir det mycket på en gång

Sitter här och inser att det finns shitloads att berätta om den senaste veckan, men att dokumentationen varit under kritik. Min mobilkamera är sämre än sämst så här har jag blandat mina pixliga bilder med några av Linnéas en aning mindre pixliga.

Börjar på onsdagen då Malin skickade ett sms där det stod att det spelade ett svensk band på pop in ikväll och trots 11 timmars arbetsdag kände jag att inte kan man tacka nej till öl, dans och vänner. Sagt och gjort möttes vi upp där jag, Linnéa, Josefine, Josefin och Malin med happy hour-öl framför oss på  ett bord som vi råkade dela med några till svenskar som på kuppen var bandets barndomsvänner. 

Vi hoppade oss sedan svettiga i källaren tillsammans med betydligt mindre dansanta fransoser till vad som skulle kunna kallas lite brittpop-indie fast från Örebro. Efteråt lärde vi känna dessa trevliga pojkar lite bättre och blev bjudna på mer öl eftersom de ändå fick allt gratis och de tyckte att vi hade dansat så jävla bra. Vi tillbringade kvällen på ute på trottoaren och i mjuka soffor diskuterande Paris värdelösa utbud på fyllekäk och nattmat, isbjörnar i Kanada och som alltid det ofrånkomliga ämnet dialekter eftersom alla här tycker jag pratar precis som man bör göra då man kommer från Norrland. Löjligt.

Och efter att ha blivit lovad sängplats hemma hos Malin, men metron slutat gå efter klockan ett erbjöd sig pojkarna att dela pop ins källare med oss och instrumenten. Jag fick dela kudde och vi försökte få de slitna persiska mattorna att bilda en någorlunda bekväm sovplats vilket ömma muskler och få timmars sömn nästa morgon sedan visade sig inte hade fungerat. Malin och jag tog oss tillbaka hem nästa dag tillsammans med morgonpendlare medan pojkarna fortsatte mot Hamburg och fler gratis barer och källarspelningar.

Denna lördag drack Linnéa, Josefin och jag öl och vin hemma hos Malin i Ivery. Fick för oss att göra yogaövningar och jag tror att jag nästan knäckte ryggen vid kamelen. Höger bild (plus en massa fler) förevigades av Linnéa via hennes instagram HÄR. 

Hon och jag hoppade mitt i natten in i en fotoautomat vid Madeleine och till höger har vi en av de finaste höstdagarna någonsin förevigad under en av mina promenader i bästa Bois de Vincennes. 

Vill även påminna i detta inlägg om att jag självklart gör en himla massa andra saker förutom att dricka öl och vara ute till klockan sex på morgonen. En dag här spontangick jag in på Louvren och passerade i det närmaste alla tavlor Karin visade oss under kultur- & idéhistorian. Lite roligt och surrealistiskt sådär. Och igår var familjen och jag på Versailles där salle des glaces var helt andlöst vackert även om den täta folkmassan gjorde upplevelsen en aning mindre rolig.

Igår var även dagen jag joinade en kör och sedan mina aktiva år under mellanstadiet hade jag nästan glömt hur förbannat roligt det är att sjunga flerstämmigt. Dessutom övade vi in I will med Radiohead i stället för klassiskt kyrkliga sånger vilket passar mig mycket mycket bättre. Är lite kär i Paris för närvarande och tycker att tiden till i slutet av månaden kan skynda sig lite eftersom både mamma, Johan och Lell kommer och hälsar på. Det är absurt hur mycket jag saknar dem.

marché aux puces de saint-ouen

Vi gick på marknad idag. Tog métron till Porte de Clignancourt och knuffade oss fram mellan stånd och människor.

Hittade lite kepsar.

Linnéa testade.

Fullt med folk.

Gick förbi en crêpesvagn där priserna var ungefär hälften så dyra som stället vi hade ätit på tidigare den natten.

Fyllning beurre sucre.

Sen kände vi oss nöjda och började slingra oss genom folkmassan tillbaka mot stationen.

Passerade ett av många väldigt spartanska gatukök. Alla, verkligen ALLA går och knaprar på grillad majs så fort man kommer en bit utanför rikemansparis. Får se om jag vågar prova det någon gång.