ett bildfattigt jullov

Om man får göra en topp tre-lista på bästa vintrarna är denna en tveklös vinnare. Har under mina två veckor hunnit åka skidor genom sagoskog, ätit underbart god mat och druckit normalstora koppar kaffe (gjorda i pressobryggare med exakt 4 minuters dragningstid för, enligt Albin, perfekt resultat), sett fantastiskt vackra Berättelsen om Pi, spelat pingis och lärt mig forehand samt pussats så mycket jag bara kunnat. Är vanvettigt glad även om 250 mil känns alldeles för långt bort, men tänker att tre månader kommer gå i rasande fart. Eller i alla fall nästan.

gammliaskogen

Bygger muskler som en annan elitidrottare ute i skidspåret och matchar dessutom stiligt ansiksfärg med mammas haglöfsanorak. Älskar dock känslan av träningsvärk i ljumskar och rygg efter att ha satt en ganska så ovan kropp i rörelse. Jag önskar att de kommande tio dagarna går omänskligt långsamt för än är jag inte less på att vara hemma.

jag är i mathafakking SVERIGE nu

Julgardiner, julstjärna och en tomteluveklädd bror. Tror inte jag kan bli lyckligare än i nuläget.

au révoir

Är trött som ett as efter alldeles för få timmars sömn igår då jag jobbade elva timmar och sen drack billiga happy hour-drinkar vid République med Linnéa och Josefin. Linnéa som i hjärta och själ är en ölperson kände sig extra festlig och beställde en Piña Colada som hon sedan satt och bittert hatade, vilket dock lystes upp av att servitören dedikerade sin kväll åt att fylla på vår chipsskål och att glasen faktiskt hade tjusiga sockerkanter i rosa.

Denna kväll har ägnats åt packning och hittills är det bara två saker som oroar mig:

1. Det är strejker (SOM VANLIGT) på rer b som ska ta mig ut till Challe. Vägrar bli stående med en transferbuss mitt ute i förorten. Så jävla typiskt fransk poltik.

2. Att min champagne på något magiskt vis ska explodera i min väska under flygningen. Har lindat två halsdukar plus en miljon plastpåsar runt. Säkerheten går alltid först.

Men trots tunga ögon och en tänkbar explosion känner jag mig såhär inombords.

13 timmar kvar.

l'automne à paris

Nu är det bara tre dagar kvar tills jag sätter mig på planet hemåt och det känns helt ofattbart bra. Bästa bästa Sverige som jag aldrig uppskattat så mycket som jag gör hundratals mil bort från dess gränser. Vi firar det med några (svingamla inser jag nu) bilder från när Lell bodde hos mig i ett par dagar och vi drack vin, gick på knäpp fest mitt emot Grand Palais och åt vansinnigt långa frukostar. Henne kommer jag också få återse precis som resten av mina fenomenala vänner. Saknar dem till döds.

Annars dricker jag kolossala mängder verveine-te och tittar på i det närmaste varenda program tillgängligt på svtplay (och förbannar upphovsrätt och dylik skit som gör vissa program otillåtna att streama från utlandet). Totalvägrar att vara sjuk då jag snart ska carpe varenda jävla sekund. 

nu kommer jag hem om 12 dagar

Har fikat med Malin.

Spatserat omkring.

Och inte helt oväntat ätit falafel till lunch med Malin, Linnéa och Josefin.